"Det är svårt att vara modig när du är liten och rädd”

Mina barn gillade verkligen den lite dumsnälle Nalle Puh och hans rädda kompis Nasse när de var små:

”Trots sin rädsla för överhängande faror är Nasse trogen sina vänner. Nasse är väldigt engagerad i heffaklumpsjakten även om han är hiskeligt rädd för detta stora hjärnspöke. Nasse och Puh försöker ideligen bygga nya fiffiga heffaklumpsfällor men Heffaklumpen slinker alltid undan i sista sekunden.
Nasse är ett mycket litet djur, som oftast blir rädd för minsta lilla hotande fara. Och ifall ingen fara hotar så brukar hans fantasi skapa dem. Nasse trivs bäst då han är ute med Nalle Puh i skogen och känner tryggheten av hans hand. ”

Sedan den dagen vi bildade ett nätverk, som vi hade ”mage” att döpa till ”Ninjafeminister”, har jag tänkt på Nalle Puh och Nasse….

Små rädda män dyker nämligen upp där jag minst anar det och protesterar, förfasar sig och försöker skrämma mej till tystnad genom att tala om för andra hur farliga vi ninjor faktiskt är.

Och jag står där som ett levande besviket men något roat frågetecken och undrar stillsamt: VAD är dom rädda för?
Kvinnors rätt till samma värde som männen kan väl inte vara skrämmande? Lika stor pension, lika stor lön, lika mycket makt.
Kvinnors rätt att värderas lika som männen kan väl inte vara farligt? Att inte behöva prestera dubbelt så mycket för att accepteras, inte behöva bli nonchalerade för sina åsikter, inte behöva kvoteras in för att få sin självklara plats.

Ja, det känns allt lite konstigt att en del män är rädda för mig bara för att jag är ninjafeminist. Undrar vad det beror på? Att jag är stark? Att jag är orädd? Att jag hörs och syns? Att jag inte tar skit? Eller är det så enkelt att jag inte frågar om lov?

De kanske tror att jag står ute i verkstan och svarvar kast-stjärnor hela dagarna när jag i själva verket sitter och formar små mjuka gosiga kast-stjärnor på min symaskin på nätterna.

Mina söner är i alla fall inte det minsta rädda för att deras mor har blivit ninjafeminist. Kan det bero på att de själva är feminister och inte ser någon hotbild eftersom de vet vad det handlar om?
Folk i allmänhet är inte heller rädda. Kan det bero på att de är glada över att det finns människor som vill göra världen bättre för BÅDE kvinnor och män?

De små rädda männen kanske skulle behöva få några kast-stjärnor vinande runt örona, för vi tänker nämligen kasta på ALLA som förhindrar att kvinnor och män behandlas lika.
Så ett litet tips i all ärlig vänlighet till alla rädda små män: ”Det bästa är att veta vad man letar efter innan man börjar leta efter det” ( Nalle Puh).


















En smula hänsyn och lite omtanke betyder så mycket.


För att visa, att man inte alls blev rädd när man hoppade till, kan man hoppa upp och ner ett par tre gånger liksom för att motionera sig.

För den outbildade är ett A bara tre pinnar.