Barn utsätts fortfarande för kränkningar, våld, mobbning och andra övergrepp. Och inte nog med det! De har blivit fattigare också!
Jag tycker inte att det är yttrandefrihet att visa barnpornografi på nätet. Nej, nej och åter nej! Det ska vara förbjudet att äga bilderna över huvud taget.
Det är inte okey att nästan tjugotusen fall av barnmisshandel anmäldes förra året.
Det är inte heller okey att var sjunde barn utsätts för våld av sin egen förälder. Enligt Rädda Barnen är de flesta barn från ekonomiskt utsatta familjer .
Det betyder naturligtvis inte att alla arbetslösa och sjukskrivna föräldrar slår sina barn. Men detta kan alltså barnfattigdom leda till.
Föräldrar behöver jobb eller ersättning vid sjukdom eller arbetslöshet (som de har rätt till) för att kunna försörja sina barn.
Lars Ohly har sagt att ”Ett välfärdssamhälle accepterar inte att många barn lever i relativ fattigdom i Sverige i dag. Ett välfärdssamhälle utmärks inte av att minst var fjärde ensamstående mamma lever i fattigdom. Så ser Reinfeldts Sverige ut i dag” Det var klokt sagt tycker jag.
Den relativa fattigdomen är det antal personer som lever i hushåll med en inkomst under 60 procent av medelinkomsten i landet och är ett mått på ojämlikhet i ett samhälle. Fredrik Reinfeldt försökte övertyga EU:s ministrar att ändra på det begreppet för att snygga till siffrorna, men fick tack och lov inget medhåll.
Socialstyrelsen har siffror på antalet barn som lever i hushåll med den låga inkomsten och konstaterar att de har ökat ytterligare under de senaste 4 åren. Siffror som man aldrig kommer ihåg, men jag konstaterar med sorg att det är alldeles för många barn som drabbas av dumma politiska beslut.
Enligt Socialstyrelsen har också andelen ensamstående mammor som lever i relativ fattigdom ökat. En av orsakerna är att inkomsterna har ökat för alla, men för personer med de högsta inkomster har de ökat ännu mera. Kvinnor har överlag lägre inkomster och därför riskerar kvinnor som är ensamstående med barn att falla under den relativa fattigdomsgränsen.
Barnfattigdomen har alltså ökat som en konsekvens av regeringens politik och jag blir så ledsen och ser rött när jag tänker på de skattelättnader som ”drabbat” de som redan har och får över, samtidigt som antalet arbetslösa och utförsäkrade har ökat rejält!
Vad kan barnen göra åt detta? Ingenting!
Vad kan vi vuxna göra åt detta. Mycket!
Vi har nämligen absolut inte råd att blunda för verkligheten som vi tyvärr lever i 2010. En trygg ekonomi för alla och en trygg uppväxt för barnen har vi banne mig råd med. Vi som har och får över ska vara med och betala för att ta bort orättvisorna som drabbar oskyldiga barn. Så enkelt är det!
Barnfattigdomen har varit en fråga som det inte talas om i alla debatter.
Nu är det val och märkligt tyst om det viktigaste vi har- barnen!
söndag 5 september 2010
fredag 13 augusti 2010
Åh åh åh killar, ni måste höja era röster för att höras!
Det ökande våldet mot kvinnor är ett ansvar för alla, även män.
För problemen finns där även om den snälle mannen och hans närmaste omgivning sköter sig. De kan naturligtvis inte stå till svars för vad en del rötägg tar sig för. Skuld har bara den som utfört våldet, men vi har alla en skyldighet att säga ifrån, även män.
En man kan inte fortsätta tiga eller svara något i stil med ”Jag slår inte min partner/fru" och ”Jag skulle aldrig våldta en tjej” samtidigt som han inte reagerar för vad som händer och till och med kan tycka att kvinnan får skylla sig själv om hon är full eller klär sig ”utmanande”. Vad som nu menas med det!?
Jag kan tycka vad jag vill om att en del killar i 20-30-årsåldern klär sig ”utmanande” med bar överkopp, shorts, uppknäppt skjorta med mera. Men jag kan väl inte nypa dem i häcken eller något liknande för det?
En del män tar sig den rätten mot kvinnorna utan att fråga om lov . Andra män ser detta och gör inget. För mig och många andra kvinnor är det endast ett ”Ja” som gäller innan det är fritt fram. Vi måste ALLA säga ifrån högt och tydligt när någon tafsar på en kvinna eller trycker sig mot en kvinna bakifrån i kön, kommer med nedlåtande kommentarer med mera.
Sexuella trakasserier och våldtäkt är vanligare än vad vi någonsin tror. Fråga kvinnorna i er omgivning om de någon gång har blivit utsatta för det och ni kommer att bli förvånade över resultatet! Jag gissar på att minst hälften svarar ”ja” utan att ens tänka efter.
Mäns förtryck av kvinnor finns i många olika former, ibland omedvetna för båda könen och både män och kvinnor förlorar på detta. Att det ena könet sätter sig på det andra är ett val man gör och det valet kan man ändra på.
Många män skulle ALDRIG komma på tanken att förnedra, slå eller våldta en kvinna, men får lida för vad en del andra män tar sig för. Vi kvinnor vet nämligen inte vilka som är vilka!
Jag tror absolut inte, som vissa manshatande kvinnor, att alla män är möjliga misshandlare och våldtäktsmän. Tvärtom finns det massor av underbara snälla omtänksamma män. Därför tror jag att alla snälla omtänksamma män skulle tjäna på att öppet visa vad de tycker om våldet och tala om det högt och tydligt.
Kampen mot kvinnovåldet kan inte vi kvinnor själva ta hand om.
För problemen finns där även om den snälle mannen och hans närmaste omgivning sköter sig. De kan naturligtvis inte stå till svars för vad en del rötägg tar sig för. Skuld har bara den som utfört våldet, men vi har alla en skyldighet att säga ifrån, även män.
En man kan inte fortsätta tiga eller svara något i stil med ”Jag slår inte min partner/fru" och ”Jag skulle aldrig våldta en tjej” samtidigt som han inte reagerar för vad som händer och till och med kan tycka att kvinnan får skylla sig själv om hon är full eller klär sig ”utmanande”. Vad som nu menas med det!?
Jag kan tycka vad jag vill om att en del killar i 20-30-årsåldern klär sig ”utmanande” med bar överkopp, shorts, uppknäppt skjorta med mera. Men jag kan väl inte nypa dem i häcken eller något liknande för det?
En del män tar sig den rätten mot kvinnorna utan att fråga om lov . Andra män ser detta och gör inget. För mig och många andra kvinnor är det endast ett ”Ja” som gäller innan det är fritt fram. Vi måste ALLA säga ifrån högt och tydligt när någon tafsar på en kvinna eller trycker sig mot en kvinna bakifrån i kön, kommer med nedlåtande kommentarer med mera.
Sexuella trakasserier och våldtäkt är vanligare än vad vi någonsin tror. Fråga kvinnorna i er omgivning om de någon gång har blivit utsatta för det och ni kommer att bli förvånade över resultatet! Jag gissar på att minst hälften svarar ”ja” utan att ens tänka efter.
Mäns förtryck av kvinnor finns i många olika former, ibland omedvetna för båda könen och både män och kvinnor förlorar på detta. Att det ena könet sätter sig på det andra är ett val man gör och det valet kan man ändra på.
Många män skulle ALDRIG komma på tanken att förnedra, slå eller våldta en kvinna, men får lida för vad en del andra män tar sig för. Vi kvinnor vet nämligen inte vilka som är vilka!
Jag tror absolut inte, som vissa manshatande kvinnor, att alla män är möjliga misshandlare och våldtäktsmän. Tvärtom finns det massor av underbara snälla omtänksamma män. Därför tror jag att alla snälla omtänksamma män skulle tjäna på att öppet visa vad de tycker om våldet och tala om det högt och tydligt.
Kampen mot kvinnovåldet kan inte vi kvinnor själva ta hand om.
tisdag 10 augusti 2010
Jobba över? Nää tack!
Om alla landsting använder de pengar som läggs på övertidsarbete och skadestånd till facken när de glömt att söka dispens till att i stället anställa personal så hade det räckt till en HEL DEL heltidstjänster. Många jobb skulle det bli!
Det kortsiktiga tänket hos en del politiker där besparingar sker genom personalneddragningar fungerar inte och konsekvenserna visar sig oftast i kostnader någon annan stans.
Det vet vi alla som arbetar i vården.
Samtidigt går en del politiker ut och kräver mer etik i vården.Det gäller ju att göra sig extra populär inför det kommande valet.
Men vi landstingsanställda genomskådar dem även denna gången.
Vi vill i stället se konkreta förslag på hur det ska fungera i praktiken. Först då köper vi konceptet. Om politiker och högre tjänstemän inte vet hur de ska gå tillväga så kan de ju fråga oss. Vi vet hur det skulle kunna vara.
6 timmars arbetsdag skulle ta bort den ofrivilliga deltiden. Alla skulle få jobba 100 % , FÅ EN HELTIDSLÖN och orka med det. Vi skulle få fler händer i vården automatiskt och övertiden skulle säkerligen minska. Sjukskrivningen och arbetsskador likaså.
Jag efterfrågar mer etik hos politikerna.
Det behövs en långtidsplanering av sjukvården.
Det behövs ett etiskt tänk hos ledningen för hälso - och sjukvården som gäller både personal och patienter.
Det kortsiktiga tänket att inte anställa tillräckligt med personal för att det kostar för mycket genomsyrar tyvärr en stor del av vården idag.
Hur kan man med minsta möjliga kostnad få ut så mycket produktion som möjligt …….?
Produktionen av vård går inte att jämföra med produktionen av exempelvis toapapper. Varje möte i sjukvården är speciellt och tar den tid det tar.
Vart tog fokuset på patientsäkerheten vägen?
All övertid påverkar också återhämtningen och vilan som är så viktig för att orka fortsätta att göra ett gott arbete.
Etik för alla - Ja tack !
Heltidslön- Ja tack !!!
Fler jobb- Ja tack!
Fler händer i vården - Jaaaa tack !
Det kortsiktiga tänket hos en del politiker där besparingar sker genom personalneddragningar fungerar inte och konsekvenserna visar sig oftast i kostnader någon annan stans.
Det vet vi alla som arbetar i vården.
Samtidigt går en del politiker ut och kräver mer etik i vården.Det gäller ju att göra sig extra populär inför det kommande valet.
Men vi landstingsanställda genomskådar dem även denna gången.
Vi vill i stället se konkreta förslag på hur det ska fungera i praktiken. Först då köper vi konceptet. Om politiker och högre tjänstemän inte vet hur de ska gå tillväga så kan de ju fråga oss. Vi vet hur det skulle kunna vara.
6 timmars arbetsdag skulle ta bort den ofrivilliga deltiden. Alla skulle få jobba 100 % , FÅ EN HELTIDSLÖN och orka med det. Vi skulle få fler händer i vården automatiskt och övertiden skulle säkerligen minska. Sjukskrivningen och arbetsskador likaså.
Jag efterfrågar mer etik hos politikerna.
Det behövs en långtidsplanering av sjukvården.
Det behövs ett etiskt tänk hos ledningen för hälso - och sjukvården som gäller både personal och patienter.
Det kortsiktiga tänket att inte anställa tillräckligt med personal för att det kostar för mycket genomsyrar tyvärr en stor del av vården idag.
Hur kan man med minsta möjliga kostnad få ut så mycket produktion som möjligt …….?
Produktionen av vård går inte att jämföra med produktionen av exempelvis toapapper. Varje möte i sjukvården är speciellt och tar den tid det tar.
Vart tog fokuset på patientsäkerheten vägen?
All övertid påverkar också återhämtningen och vilan som är så viktig för att orka fortsätta att göra ett gott arbete.
Etik för alla - Ja tack !
Heltidslön- Ja tack !!!
Fler jobb- Ja tack!
Fler händer i vården - Jaaaa tack !
lördag 24 juli 2010
Skriv rätt för tusan!
Jaha- de kan inte erkänna att utförsäkringsreformen är åt helskotta fel utan nu måste det ske en anpassning till den i stället. Det var ju en del saker de ”inte hade tänkt på” när de införde begränsningar i sjukskrivningen, den där allisvansen….
Därför ska man nu på sina håll specialutbilda läkare om hur intyg till Försäkringskassan ska se ut så de skriver rätt från början.
Läkarna har ju inte riktigt förstått vilken information Försäkringskassan behöver. Det ska Försäkringskassan nu informera om.
Först börjar man med att specialgranska tusentals medicinska underlag från läkarna till Försäkringskassan. Syftet är att identifiera de vanligaste felen inför den planerade utbildningen. För som det är nu så lever många läkare inte upp till Försäkringskassans krav och det blir ju både merarbete för läkarna och onödigt lång väntan för patienterna att få ersättning.
Vad kommer inte den specialgranskningen att kosta?
Hoppas innerligt att det inte är ordinarie handläggare som sitter och gör det jobbet så folk får vänta ännu längre på pengarna eller bli nr 567 i telefonkön i stället för 267….....
Men vad är det då för krav som gäller? Vad jag har förstått så är det numera handläggarna på FK som bestämmer om jag ska få någon sjukersättning eller inte. Ska underlagen anpassas så att de förstår? För vad jag vet så har de ingen som helst medicinsk utbildning.
De flesta människor lever i samma tro som jag gjorde tills för ett tag sedan att det är läkarna som bestämmer hur länge jag ska vara sjukskriven och då ha automatisk rätt till min ersättning. Men så är inte fallet numera.
Numera har läkaren fråntagits rätten att bestämma om min sjukskrivning. Läkarna har alltid vetat att ohälsa och arbetsoförmåga inte är samma sak, men att viss ohälsa kan ge helt eller delvis nedsatt arbetsförmåga och att behandling, rehabilitering eller vila kan behövas under skyddet av en deltids - eller heltidssjukskrivning för att jag ska ges en chans att kunna återgå till arbetet.
Nu kan de känna sig blåsta på den kunskapen, nu är det moduler på FK som gäller i stället.
Om jag blir sjuk ska jag banne mej vägra att vara sjukskriven för att visa det korkade i det nya systemet. Undrar vad min arbetsgivare säger om jag t.ex. hoppar in på min arbetsplats med kryckor och brutet ben en kväll…..
Därför ska man nu på sina håll specialutbilda läkare om hur intyg till Försäkringskassan ska se ut så de skriver rätt från början.
Läkarna har ju inte riktigt förstått vilken information Försäkringskassan behöver. Det ska Försäkringskassan nu informera om.
Först börjar man med att specialgranska tusentals medicinska underlag från läkarna till Försäkringskassan. Syftet är att identifiera de vanligaste felen inför den planerade utbildningen. För som det är nu så lever många läkare inte upp till Försäkringskassans krav och det blir ju både merarbete för läkarna och onödigt lång väntan för patienterna att få ersättning.
Vad kommer inte den specialgranskningen att kosta?
Hoppas innerligt att det inte är ordinarie handläggare som sitter och gör det jobbet så folk får vänta ännu längre på pengarna eller bli nr 567 i telefonkön i stället för 267….....
Men vad är det då för krav som gäller? Vad jag har förstått så är det numera handläggarna på FK som bestämmer om jag ska få någon sjukersättning eller inte. Ska underlagen anpassas så att de förstår? För vad jag vet så har de ingen som helst medicinsk utbildning.
De flesta människor lever i samma tro som jag gjorde tills för ett tag sedan att det är läkarna som bestämmer hur länge jag ska vara sjukskriven och då ha automatisk rätt till min ersättning. Men så är inte fallet numera.
Numera har läkaren fråntagits rätten att bestämma om min sjukskrivning. Läkarna har alltid vetat att ohälsa och arbetsoförmåga inte är samma sak, men att viss ohälsa kan ge helt eller delvis nedsatt arbetsförmåga och att behandling, rehabilitering eller vila kan behövas under skyddet av en deltids - eller heltidssjukskrivning för att jag ska ges en chans att kunna återgå till arbetet.
Nu kan de känna sig blåsta på den kunskapen, nu är det moduler på FK som gäller i stället.
Om jag blir sjuk ska jag banne mej vägra att vara sjukskriven för att visa det korkade i det nya systemet. Undrar vad min arbetsgivare säger om jag t.ex. hoppar in på min arbetsplats med kryckor och brutet ben en kväll…..
tisdag 20 juli 2010
Tänt var det här!
Var på resande fot på väg till Finland när Nyheterna på radion berättade att Gudrun som bäst höll på att elda upp en massa pengar. Var det inte tillräcklig hetta i Almedalen ändå? Jag fick veta av mina reskamrater att det är förbjudet att göra så i Finland. Det borde det vara hos oss också.
Jag tyckte det var fel, fel, fel av FI och tror att trovärdigheten gick upp i rök tillsammans med hundralapparna. Gudrun fick PR men till vilket pris? Är alla sätt bra numera - även de dåliga?
Jag tror att hon kunde ha valt en bättre väg:
Hon kunde ha sytt en kjol av hundralapparna och dansat loss till lite ”dirty dancing” - musik med sin danspartner. Så vilt så pengarna hade flugit i väg och förhoppningsvis kommit någon till nytta eller nöje.
Eller hon kunde helt enkelt ha exponerat sig med en pengabikini och låtit folk slita av henne ”kläderna”......
Bättre att skänka bort pengar än att elda upp dem. Jag tycker det kändes lite som ett hån mot alla de ensamstående kvinnor som knappt får det att gå ihop varje månad. Gudrun kunde ha visat vad kvinnan kunde ha köpt för pengarna och lottat ut sakerna, t.ex. en semester-resa, platt-TV, ny bil. Sådant som en del kvinnor aldrig kommer att ha råd med.
Eller: I stället för att elda upp 1000 hundralappar för ”rättvisa löner” kunde ett antal frivilliga 50-talister ha anmält sig och låtit FI räkna ut vad just de förlorat i utebliven lön under 30 års arbetslivserfarenhet och sedan fått del av pengarna.
Politikerföraktet lär knappast bli mindre efter detta. Måste vi ta till extrema saker för att få PR och synas i tidningen eller i TV:n? Då tror åtminstone jag att vi är snett ute.
Jag tror inte detta var rätt väg och tror också att FI förlorar på detta. Syftet med att visa att kvinnor diskrimineras och går miste om 100 000 varje minut var gott men försvann tyvärr i röken och askan.
Jag tror mer på Vänsterpartiets strategi för att ta bort kvinnors underordning i lönekuvertet genom att sänka arbetstiden för alla till 6 timmars arbetsdag och att detta räknas som heltid. Samtidigt utjämnar man naturligtvis lönerna. Först då får man jämställdhet mellan könen både på jobbet och hemma.
Vi måste få bara få med männen i detta - alla måste delta i förändringsarbetet och alla kommer att tjäna på det.
Det är patriarkatet, alltså männens överordning, som ska synliggöras och ändras! Varför tillåter vi att vi delas upp i kön? Vi är alla människor och vi är alla lika mycket värda!
Det handlar både om klass och kön.
Det är därför jag är både socialist och feminist.
Jag tyckte det var fel, fel, fel av FI och tror att trovärdigheten gick upp i rök tillsammans med hundralapparna. Gudrun fick PR men till vilket pris? Är alla sätt bra numera - även de dåliga?
Jag tror att hon kunde ha valt en bättre väg:
Hon kunde ha sytt en kjol av hundralapparna och dansat loss till lite ”dirty dancing” - musik med sin danspartner. Så vilt så pengarna hade flugit i väg och förhoppningsvis kommit någon till nytta eller nöje.
Eller hon kunde helt enkelt ha exponerat sig med en pengabikini och låtit folk slita av henne ”kläderna”......
Bättre att skänka bort pengar än att elda upp dem. Jag tycker det kändes lite som ett hån mot alla de ensamstående kvinnor som knappt får det att gå ihop varje månad. Gudrun kunde ha visat vad kvinnan kunde ha köpt för pengarna och lottat ut sakerna, t.ex. en semester-resa, platt-TV, ny bil. Sådant som en del kvinnor aldrig kommer att ha råd med.
Eller: I stället för att elda upp 1000 hundralappar för ”rättvisa löner” kunde ett antal frivilliga 50-talister ha anmält sig och låtit FI räkna ut vad just de förlorat i utebliven lön under 30 års arbetslivserfarenhet och sedan fått del av pengarna.
Politikerföraktet lär knappast bli mindre efter detta. Måste vi ta till extrema saker för att få PR och synas i tidningen eller i TV:n? Då tror åtminstone jag att vi är snett ute.
Jag tror inte detta var rätt väg och tror också att FI förlorar på detta. Syftet med att visa att kvinnor diskrimineras och går miste om 100 000 varje minut var gott men försvann tyvärr i röken och askan.
Jag tror mer på Vänsterpartiets strategi för att ta bort kvinnors underordning i lönekuvertet genom att sänka arbetstiden för alla till 6 timmars arbetsdag och att detta räknas som heltid. Samtidigt utjämnar man naturligtvis lönerna. Först då får man jämställdhet mellan könen både på jobbet och hemma.
Vi måste få bara få med männen i detta - alla måste delta i förändringsarbetet och alla kommer att tjäna på det.
Det är patriarkatet, alltså männens överordning, som ska synliggöras och ändras! Varför tillåter vi att vi delas upp i kön? Vi är alla människor och vi är alla lika mycket värda!
Det handlar både om klass och kön.
Det är därför jag är både socialist och feminist.
söndag 18 juli 2010
"Det bidde bara en tumme"
På 2 år har antalet som får sjukpenningen indragen mer än fördubblats!
Försäkringskassan försvarar de direktiv de fått från regeringen och säger att de utreder arbetsförmågan men det ger inte jobb och man kan fortfarande vara sjuk. Sjukt säger bara jag!
Det är ett hån mot välfärdssystemet när svårt cancersjuka människor tvingas ut att arbeta eller strokedrabbade får ett samtal från Försäkringskassan med frågan när de tänker börja arbeta när de mist talförmågan, är svårt sjuka, vårdas av anhöriga eller på ett särskilt boende eller sjukhus.
Detta är verkligheten i Sverige 2010!!
Verklighetens folk är för mig de människor som lever i denna numera otrygga välfärd,ung som gammal.
Göran Hägglund vet inte vad han pratar om när han raljerar om ”overklighetens folk”!
USA, som vi brukar härma i allt annat, på gott men mest ont, har uppmärksammat vårt förträffliga sjukförsäkringssystem - innan borgarna tullade på det och försöker nu bygga upp ett liknande system där, medan Sverige raserar det.
Det gör mej heligt förbannad att veta att överskottet nu är uppe i 90 miljarder och inte används till det som var tänkt och till och med gör folk mer sjuka än vad som är nödvändigt på grund av all oro för ekonomin.
12 000 personer har utförsäkrats från den trygga sjukförsäkringen som var tänkt att träda in som ersättning om man hade oturen att bli sjuk.
800 går nu på lönebidrag som är tidsbegränsat vilket bara det innebär en otrygghet.
Hela 370 personer har fått ett deltids - eller heltidsjobb!
Bra jobbat allisvansen!
Försäkringskassan försvarar de direktiv de fått från regeringen och säger att de utreder arbetsförmågan men det ger inte jobb och man kan fortfarande vara sjuk. Sjukt säger bara jag!
Det är ett hån mot välfärdssystemet när svårt cancersjuka människor tvingas ut att arbeta eller strokedrabbade får ett samtal från Försäkringskassan med frågan när de tänker börja arbeta när de mist talförmågan, är svårt sjuka, vårdas av anhöriga eller på ett särskilt boende eller sjukhus.
Detta är verkligheten i Sverige 2010!!
Verklighetens folk är för mig de människor som lever i denna numera otrygga välfärd,ung som gammal.
Göran Hägglund vet inte vad han pratar om när han raljerar om ”overklighetens folk”!
USA, som vi brukar härma i allt annat, på gott men mest ont, har uppmärksammat vårt förträffliga sjukförsäkringssystem - innan borgarna tullade på det och försöker nu bygga upp ett liknande system där, medan Sverige raserar det.
Det gör mej heligt förbannad att veta att överskottet nu är uppe i 90 miljarder och inte används till det som var tänkt och till och med gör folk mer sjuka än vad som är nödvändigt på grund av all oro för ekonomin.
12 000 personer har utförsäkrats från den trygga sjukförsäkringen som var tänkt att träda in som ersättning om man hade oturen att bli sjuk.
800 går nu på lönebidrag som är tidsbegränsat vilket bara det innebär en otrygghet.
Hela 370 personer har fått ett deltids - eller heltidsjobb!
Bra jobbat allisvansen!
måndag 5 juli 2010
Berättelse från verkligheten
En kompis bad mig en dag att hjälpa henne skriva en insändare om hennes situation. "Så att folk förstår att vem som helst kan drabbas av regeringens usla politik".
Så här blev resultatet med hennes egna ord:
Hur kan det bara få gå till på det här sättet?
Jag gjorde mig illa i ett knä på jobbet och det klassades som arbetsskada. Eftersom jag förlorar så mycket pengar när jag är sjukskriven så försökte jag jobba i all fall.
Jag stod ut i 4 veckor sedan gav jag upp och sökte läkarvård. Jag insåg att nu gick det inte längre, knäet hade svullnat upp. Läkaren tappade ut vätska, gav mig en kortisonspruta och sjukskrev mig 12 dagar till att börja med. Om det inte blev bättre skulle jag återkomma.
Det är då helvetet bryter loss. Jag tvingas uppsöka läkare ännu en gång som sjukskriver mig ytterligare 14 dagar. Jag inser att jag kommer att få en urusel lön den här månaden och kontaktar därför Försäkringskassan för att se när jag har möjlighet att få ut mina pengar därifrån och får till svar att ”Vi har faktiskt 30 dagar på oss att betala ut pengarna, om handläggaren anser att man ska få dem. Det var alltså inte säkert att jag skulle få ersättningen, som jag trodde jag hade rätt till!
När jag då ifrågasätter om det inte är lika bra att jag får träffa Försäkringskassans läkare med en gång eftersom det tydligen är han som avgör om jag är sjuk eller inte så får jag ett snäsigt svar att ”Det är inte så det går till”.
När jag påtalar att jag inte har varit sjukskriven sedan 2004 så blir svaret” Du ska inte tro att du ska ha någon gräddfil” .
Vad jag förstår av samtalet så är det handläggaren och inte läkaren som bestämmer om jag ska vara sjukskriven eller inte.
Finns det ingen som kan sätta ner foten och säga stopp? Här behandlas jag som mindre vetande och känner mig fruktansvärt kränkt. Jag kommer att få ett stort avdrag på lönen. Hur ska jag kunna betala räkningarna och ge mina barn mat? Det är ju hela familjen som drabbas och alla har inte 2 löner att leva på.
Jag ville inte vara sjukskriven, men läkaren sa ”Jo- punkt slut! Du är hemma och vilar och så får du en ny tid, så får vi se hur det blir i fortsättningen”. Läkaren var mycket bestämd. ”Nu är det bara så. Nu sjukskriver jag dig” sade han och jag kände paniken komma.
Jag tänkte redan då: ”Hur ska jag klara det ekonomiskt?” Jag tänkte gå och jobba i alla fall, men naturligtvis gick inte det, eftersom jag släpade benet efter mig och det var väldigt svullet. Nu ska jag gå i ovisshet i minst 30 dagar. Nästa gång hyreslappen kommer, vad gör jag då? Kommer jag att kunna betala den över huvud taget? Det har varit mycket ångest, oro och tårar.
3 läkarbesök och en röntgen har kostat mig 800 kronor av min deltidslön och ändå blir jag ifrågasatt. Hur sjuk ska man vara för att vara Försäkringskassan till lags? Hur ska man leva och VAD ska man leva på? Hur kan det bara få gå till så här?
Varför ??????
Min kompis kommer INTE att rösta på moderaterna, mitt parti har garanterat hennes röst i valet!
Så här blev resultatet med hennes egna ord:
Hur kan det bara få gå till på det här sättet?
Jag gjorde mig illa i ett knä på jobbet och det klassades som arbetsskada. Eftersom jag förlorar så mycket pengar när jag är sjukskriven så försökte jag jobba i all fall.
Jag stod ut i 4 veckor sedan gav jag upp och sökte läkarvård. Jag insåg att nu gick det inte längre, knäet hade svullnat upp. Läkaren tappade ut vätska, gav mig en kortisonspruta och sjukskrev mig 12 dagar till att börja med. Om det inte blev bättre skulle jag återkomma.
Det är då helvetet bryter loss. Jag tvingas uppsöka läkare ännu en gång som sjukskriver mig ytterligare 14 dagar. Jag inser att jag kommer att få en urusel lön den här månaden och kontaktar därför Försäkringskassan för att se när jag har möjlighet att få ut mina pengar därifrån och får till svar att ”Vi har faktiskt 30 dagar på oss att betala ut pengarna, om handläggaren anser att man ska få dem. Det var alltså inte säkert att jag skulle få ersättningen, som jag trodde jag hade rätt till!
När jag då ifrågasätter om det inte är lika bra att jag får träffa Försäkringskassans läkare med en gång eftersom det tydligen är han som avgör om jag är sjuk eller inte så får jag ett snäsigt svar att ”Det är inte så det går till”.
När jag påtalar att jag inte har varit sjukskriven sedan 2004 så blir svaret” Du ska inte tro att du ska ha någon gräddfil” .
Vad jag förstår av samtalet så är det handläggaren och inte läkaren som bestämmer om jag ska vara sjukskriven eller inte.
Finns det ingen som kan sätta ner foten och säga stopp? Här behandlas jag som mindre vetande och känner mig fruktansvärt kränkt. Jag kommer att få ett stort avdrag på lönen. Hur ska jag kunna betala räkningarna och ge mina barn mat? Det är ju hela familjen som drabbas och alla har inte 2 löner att leva på.
Jag ville inte vara sjukskriven, men läkaren sa ”Jo- punkt slut! Du är hemma och vilar och så får du en ny tid, så får vi se hur det blir i fortsättningen”. Läkaren var mycket bestämd. ”Nu är det bara så. Nu sjukskriver jag dig” sade han och jag kände paniken komma.
Jag tänkte redan då: ”Hur ska jag klara det ekonomiskt?” Jag tänkte gå och jobba i alla fall, men naturligtvis gick inte det, eftersom jag släpade benet efter mig och det var väldigt svullet. Nu ska jag gå i ovisshet i minst 30 dagar. Nästa gång hyreslappen kommer, vad gör jag då? Kommer jag att kunna betala den över huvud taget? Det har varit mycket ångest, oro och tårar.
3 läkarbesök och en röntgen har kostat mig 800 kronor av min deltidslön och ändå blir jag ifrågasatt. Hur sjuk ska man vara för att vara Försäkringskassan till lags? Hur ska man leva och VAD ska man leva på? Hur kan det bara få gå till så här?
Varför ??????
Min kompis kommer INTE att rösta på moderaterna, mitt parti har garanterat hennes röst i valet!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
